Flera ekonomer har hävdat att ojämlikhet i inkomsterna minskar entreprenörsverksamheten. När en stor del av en nations befolkning är fattig, argumenterar de, att företagets grundare inte kan få tillgång till den kapital som de behöver för att starta företag. Som ett resultat brukar företagare utgöra en mindre del av befolkningen än i andra länder.
Nyligen har professorer Roxana Gutiérrez Romero och Luciana Méndez Errico vid Institutionen för tillämpad ekonomi vid Universidad Autónoma de Barcelona hävdat att denna effekt är långvarig. I ett nytt arbetsdokument finner Gutiérrez Romero och Méndez Errico att länder med högre inkomstnivåer i början av 1800-talet har lägre företagsnivåer idag.
$config[code] not foundAtt jämföra historiska data om inkomstskillnad 1820 med uppgifter om företagsnivåer i 48 länder mellan 2001 och 2008 samlade från Global Entrepreneurship Monitor (GEM). En representativ undersökning av entreprenörsaktiviteten hos den vuxna befolkningen som utförs årligen i många länder Författarna finner att en ökning med en procent i det 19-talets välbärgade till fattiga förhållandet minskar den del av befolkningen som bedriver entreprenörsverksamhet i det 21: a århundradet med mellan en tiondel och två tiondelar.
Författarna förklarar korrelationen enligt följande: Länder med hög inkomstnivå ojämnhet för två århundraden sedan hade färre personer med tillgång till huvudstaden som var nödvändig för att starta företag. Dessa likviditetsbegränsningar innebar att färre personer började företagen i dessa länder än i andra länder. Detta mönster innebar i sin tur mindre förmåga att bäras till barn och fånga länderna på en utvecklingsväg med låg affärsverksamhet.
Medan jag är fascinerad av författarnas bevis på en statistisk koppling mellan inkomstskillnaderna från 1800-talet och dagens företagsnivå, är jag inte säker på att jag köper deras förklaring till den.
För författarnas berättelse att vara rätt, borde länder med högre inkomstskillnad under 1800-talet ha haft en mindre företagsbildning sedan dess. Tyvärr visar arbetsdokumentet inte bevis på en negativ korrelation mellan inkomstskillnaderna från 1800-talet och 1900-talets företagsformationsnivå. Dessutom verkar de uppgifter som författarna presenterar verkar oförenligt med en sådan korrelation. Deras papper visar att inkomsterna i Förenade kungariket var mycket mindre lika än inkomsterna i Förenta staterna, Nederländerna, Schweiz, Sverige eller Japan. Det verkar emellertid osannolikt att Förenade kungariket hade många färre entreprenörer än dessa andra länder 1820.
Ännu viktigare bör effekten av inkomstöverskott på entreprenörskap vara självkorrigerande. Länder med mindre lika inkomster i 1800-talet borde ha haft lägre entreprenörskapsnivå sedan då författarna argumenterar för att "höga nivåer av ojämlikhet hindrar människor från att ta upp affärer".
Men entreprenörskap leder till mer ojämlik inkomst eftersom inkomsterna för företag i sig själva tenderar att vara mer varierade än inkomsterna hos andra anställda. Därför borde länder med högre inkomst jämställdhet och entreprenörskap på 1820-talet ha haft mindre inkomst jämställdhet och entreprenörskap under de följande åren. Som ett resultat bör nationer med mer jämlika inkomster i 1800-talet ha mindre, inte mer, entreprenörskap idag.
Jag tror att en annan förklaring bättre passar den negativa korrelationen mellan nivån på inkomstskillnaderna mellan 1800-talet och entreprenörskapsnivå idag. Länder med högre inkomst jämställdhet 1820 tenderade att vara mer beroende av småskaliga jordbruk än länder med mindre inkomst jämställdhet. Närvaron av små gårdar ledde till utvecklingen av en stark liten företagskultur i dessa länder. Länder som utvecklat en stark liten företagsorientering har tenderat att få en större del av sina befolkningar intresserade av att gå in i affärer för sig själva. Det har i sin tur lett till en fortsatt hög grad av entreprenörskap idag.
Ojämlikhetsbild via Shutterstock
2 kommentarer ▼
