Hesh är ett exempel på den nya rasen av Baby Boomer-entreprenörer, som bygger nya affärer efter att ha haft framgångsrika karriärer. Ofta bygger denna grupp på sin tidigare erfarenhet och kunskap, och det är just därför att de har haft de erfarenheter som de känner sig kvalificerade på detta stadium i sina liv för att slå sig ut på egen hand.
Heshs hemsida ger denna bakgrund om honom:
Mitt problem var att jag alltid var den som krossade ett skämt och fick ett sådant utseende från min chef. Du vet den. Det står "Hesh det här är allvarliga saker. Du kan inte skämta om det, trots att vi alla vet hur tråkigt mötet verkligen är. "
Oavsett om det var en ersättningsfönstertillverkare eller en biotechstart, fann jag samma beteende. Den enda skillnaden var att människor använde en något annorlunda ordförråd.
Min kolumn, med sitt skevda perspektiv på affärer, började med läsarna av Central New York Business Journal (Syracuse). Och de gillade det. Med tiden fortsätter ytterligare publikationer och webbplatser att logga in och bära min kolumn. Jag gick även internationellt när Bermudian Business började publicera mina kolumner.
Nyligen fick jag chansen att intervjua Hesh för att förstå hur det är att vara en entreprenör som lever som en affärs humorist. Här är hans historia, i nio frågor eller mindre.
Fråga: Vad är en typisk dag som i en företags humoristiska livstid?
EN: Verkligheten är att jag spenderar merparten av min tid på att ringa samtal. Jag är på telefon eller skickar e-post till redaktörer som försöker sälja mina kolumner. Jag spenderar cirka 80% av min tid på att göra marknadsföring och försäljning och 20% skrivning.
Fråga: Finns det ett visst sätt att du får inspiration för ditt skrivande? Skimrar du tidningar, eller mediterar eller ???
EN: Jag tvingar mig att sitta framför datorn. Jag går igenom anteckningar och idéer som jag tagit upp. Jag försöker få min hjärna till ett berättande talande läge.
När jag har ett fungerande tema blir det ett pussel. Jag måste sätta alla bitar ihop och använda bara 700 ord. Jag brukar få 90% av berättelsen och sedan fastnar jag på ett slut. Jag tycker att det är mest användbart att bara gå bort från berättelsen och shoppa, äta middag, etc. Sedan kommer en slutning till mig och jag går upp på min dator för att få orden ut ur mig.
Fråga oss om din egen entreprenörsresa. Behöver du hantera många naysayers, som sa att du aldrig skulle kunna tjäna pengar på vad du gör? Om så är fallet, vad var ditt svar? Skulle du göra det hela igen? Gör det förr
EN: Först ville jag bara bli publicerad. Då sa en lokal redaktör att jag hade lite löfte men den verkliga frågan var möjligheten att producera en kolumn vecka efter vecka. Så jag fortsatte skriva. Jag hade en ex-redaktör berätta för mig att mina saker inte var så bra. Jag bestämde mig för att inte prata med honom ett tag.
Jag visste inte vad jag kom in på. Jag tror att om jag skulle ha tagit ett helt rationellt tillvägagångssätt, det vill säga gjort en seriös marknadsundersökning, skulle jag ha sagt till mig att hindren för tillträde var för höga.
Skulle jag göra det igen? Ja, men jag önskar att jag hade börjat för 20 år sedan. Men för 20 år sedan hade jag inte erfarenheterna under mitt bälte.
Fråga: I ditt närmaste humörstycke om entreprenören låter du bekanta dig med de spetsord som riskkapitalister använder. Är det för att du har haft erfarenhet av att skaffa pengar eller som VC?
EN: Jag har jobbat i många olika företag från att sälja tekniska utbildningsprogram till ingenjörer för att sätta ihop en riktig biotekniköverenskommelse. Så jag vet bara nog att använda rätt buzz ord.
F: Vad är din affärsmodell?
EN: Jag fokuserar, fokuserar, fokuserar. Jag producerar innehåll för publikationer (tryck, webb, radio) som vill ansluta till affärsmän. Även om jag skriver roliga saker (jag hoppas) är jag väldigt seriös om min verksamhet. Jag hjälper publikationer att skilja sig från sina konkurrenter genom att erbjuda ett "dash" av humor.
F: Var syndineras dina kolumner?
EN: Mina kolumner syndikeras via B2B-publikationer, antingen veckor eller månadsvis. För närvarande är min kolonn tillgänglig i Syracuse, Las Vegas, Pittsburgh, sydöstra Florida, St Louis. Kentucky, New Hampshire. Internationellt läser min kolumn i Bermuda, Australien, och jag kom även in i ett papper i Taiwan.
Fråga: Vad är din läsarens typiska profil (eller vem skriver du vanligtvis som målgrupp)?
EN: Min läsare är vanligtvis en liten företagare. Bokstäverna får jag säga att de har mött liknande bekymmer. Så trots att jag faktiskt skriver fiction berör mitt arbete riktiga affärsmän; kanske ännu mer än alla "hur man" böcker och artiklar.
F: Hur skulle du beskriva dig själv?
EN: Jag har en fru som är beredd att gå i pension, 3 barn, som är ungefär vuxna, och en mamma som tyvärr lever med alzheimers. Jag frivilligt två gånger i veckan som driver diskussionsgrupper för män i äldreboenden. Jag diskuterar mina affärsproblem med dem. De är mina sanna mentorer.
Fråga: Finns det något annat jag inte har bett om att du vill att läsarna ska veta?
EN: I 25 år satt jag genom affärsmöten och frågar mig själv, "hur kommer ingen annan att skratta?" Då insåg jag att de flesta var men bara var rädda för att vara den första att knäcka ett leende.
1